Cafébesök och promenad

Superfin höstdag i Gävle idag! Morgonen var kylig men mitt på dagen var det till och med varmt med kofta. Idun har varit på café för första gången, mysiga Sparven, med mig och Helena. Hon sov sig igenom besöket, till min stora lättnad =) Sedan blev det en härlig långpromenad i Boulognerskogen. En toppendag kan man säga.

Bokpaketet från Barnens bokklubb verkar dröja så här i veckan kunde jag inte låta bli att köpa en bok till Christian och Idun, "Ingrid och pappa" av Katerina Janouch. Många barnböcker fokuserar annars ofta på mamman och barnet därför gillar jag denna gulliga bok. Apropå något helt annat så är jag tjejen med flyt. I veckan fick jag nämligen ett brev med DVD:n med andra säsongen av True Blood. Hade helt glömt bort att jag deltagit i en tävling som tidningen Nöjesmix ordnat, och jag vann! Perfekt sysselsättning vid amningssessioner i soffan att kolla på film. Men jag har lite svårt att slita mig från alla bra böcker som jag vill läsa. Närmast väntar "Radhusdisco" som jag har höga förväntningar på. Imorgon åker vi till Sveriges bästa bibliotek för att visa upp oss. För ni har väl inte missat att Sandvikens folkbibliotek har utsetts till just det bästa biblioteket i Sverige!

Diggar Brahms vaggvisa

Vid skötbordet har vi en muminmobil som spelar Brahms vaggvisa, den här har Idun börjat digga dom senaste dagarna. Idag har vi varit och vägt på BVC, 4105 g vägde lillan och allt såg bra ut enligt BVC-Marita. Igår var det besök på ortopeden och Frejkabyxan åkte av och den hårda skenan på igen. Skavsåren är borta och hon fick nu en större skena. Den nya läkaren böjde också till skenan över höfterna på ett mycket bättre sätt än den förra läkaren, så nu ska inga nya skavsår uppstå. Minuten efter den rofyllda stunden på skötbordet var det däremot slut på lugnet. Att ligga i vagnen och softa var inte alls populärt just då. Kvällarna är minst sagt ombytliga kan man säga...

Stickade sockor

När vi nu själva får ta på och av Idun Frejkabyxan så passar vi på att ta lite kort när den är av, så man ska kunna se hur hon verkligen ser ut.  Här har hon på sig fina hemstickade sockor som min moster Karin har gjort. Dom sitter som en smäck och värmer skönt om fötterna! Skulle föresten köpa nya nappar idag då dom hon har är dom vi fick från sjukhuset och dom verkar inte längre smaka gott om man ska tro hennes min. Upptäckte att det inte var en så enkel uppgift som jag trodde. Om det finns många olika blöjsorter i butikerna så är det ingenting emot antalet varianter på nappar. Hon har än inte provat dom nya så jag vet inte om jag gjorde rätt val. Det kommer att visa sig. Snart blir det stek och potatisgratäng här hemma, det ska bli supergott!

Nybadad och nöjd

Nybadad och nöjd tjej på väg in i drömmarnas land. Det är skönt med den nya byxan tycker både Idun och vi. Skavsåren är redan bättre efter idogt smörjande, och så känns det skönt att få hålla i en mjuk bebis utan hård skena.

Miss hängselbyxa

Tänk så mycket man kan hinna vara med om fast man bara är tre veckor. Vid badningen på ortopeden idag upptäcktes det att den otäcka skenan har skavt upp den lilla rumpan =( Två obehagliga skavsår på vardera skinka. Så för att ge såren lite tid att läka fick Idun redan nu prova den så kallade Frejkabyxan. Det här är den mjuka byxan som man kan knäppa på och av här hemma och som hon kommer att ha dom sista veckorna av höftbehandlingen. Då den ska sitta ovanpå kläderna blir det lättare för oss att lufta och smörja in skavsåren. Tur att babyhud har bra läkförmåga. Men nästa vecka åker den riktiga skenan på igen. Det blev nästan lite Super Mario över henne med dessa hängselbyxor.

Let´s ROCK

Idag är sista dagen som Christian får vara hemma, så imorgon börjar allvaret. Vi passade på att ta en discgolfrunda efter lunch i det mycket härliga höstvädret. Sedan har vi mest tagit det lugnt i soffan, och så har vi bokat flygbiljetter till Luleå! Jippi! Jag skulle lägga in en film men det verkar inte fungera, så det får bli en bild istället på rocktjejen. Helt sjukt vad stor hon har blivit, märks verkligen när man ser på bilder från när hon nyss kommit ut. Kroppen börjar så smått växa ikapp huvudet.

Bokpaket på väg!

Idag har Idun gått med i Barnens bokklubb. Jag tycker nog att det är roligare än vad hon tycker...men oj så många bra böcker vi ska läsa tillsammans =) Tre stycken böcker fick vi välja som välkomstpaket. Det blev "Den silvriga barnkammarboken" + CD-skiva, "Jag är inte sömning" (supergullig historia med en uggla i huvudrollen) och "HEJ!"

Besöket idag var jättetrevligt och Idun var snäll som vanligt. Snälla var också Tyko (3 år) och Milton (1,5 år), dom var så gulliga med henne! Tyko var oerhört fascinerad av att hon hade så liten mun och så stora ögon. Vi har nyss videochattat med mormor, morfar och moster i Piteå. Det var dock lite sent för Idun för hon sov mesta dels av tiden. Dom längtar tydligen efter oss (kanske mest efter den lilla plutten), och vi längtar tills vi får åka upp! Den 14:e oktober ska vi ut och flyga, det ska bli så roligt!

Motvilligt fotoobjekt

Det är då inte lätt att foto barn, särkilt inte så här små barn. Jag tänkte ta ett fint kort på Idun iklädd klänning, passa på när hon är vaken. Men det tyckte hon inte alls var roligt som ni kan se. Igår var vi på besök i Gundbo hos farmor och farfar, det tyckte vi alla var roligt. Vi fick vila trötta armar då farmor var pigg på att bära runt lillan. Idun somnade också gott redan klockan åtta på kvällen. Det verkar vara bra med lite uppståndelse då det tar lite på hennes krafter. Sov till klockan sex på morgonen gjorde hon också med ett par tre matpauser. Riktigt härligt. Idag väntar vi besök av våra vänner. Idun laddar med att sova, jag surfar och Christian bakar en kladdkaka. Precis som det ska vara.

Baddags

Idag har Idun fått bada uppe på ortopeden för första gången. Skönt att få ta av skenan och sprattla lite med benen. Skönt också att få bli riktigt ren och fräsch. Resterande dagar av veckan är det tvättlappar som gäller, men det går ju också rätt så bra. Igår var det vägning på BVC och Idun har nu passerat sin födelsevikt med 6 g - 3620 g visade vågen igår! Det händer rätt så mycket dom här dagarna, vi passar på att bocka av allt fix och alla måsten medan Christian fortfarande är hemma. Måndags - hörselkoll. Allt såg bra ut. Imorgon ska vi ordna faderskapsintyg och på fredag åker vi till Gundo. Idag har Idun fått följa med pappa på utflykt, discgolfutflykt. Hon verkade dock måttligt intresserad då hon sov sig igenom rundan, men det blir nog fler sådana turer hälsar Christian.

Vakenhetsrekord och en förlorad strumpa

Nu börjar lilla fröken verkligen komma igen efter sömnkoman dom tre första dagarna. För på barnkliniken var det verkligen nästan det enda hon gjorde, sov, sov och sov...Så igår tyckte hon det kändes helt rätt att vara vaken nästan hela dagen. Här på videon trodde jag att hon började bli lite trött, då var klockan ungefär 17.00, hon hade då varit vaken sedan 14.00. Men inte. Hon hade planerat att vara vaken fram till klockan 23.00, med några microlurar där emellan. Vi börjar ana att det finns en liten Christian i henne. Som bebis gillade han inte att sova, blev kanske 4 timmar/dygn som bäst. Så vill vi verkligen inte ha det.

Den ena strumpan som sitter över skenan på axeln har varit spårlöst försvunnen i nästan två dagar. Helt obegripligt vart den har kunnat ta vägen. Men se idag kom den fram! Vid morgontvätten hittade jag den intryckt mellan skenan och ryggen. Kanske därför hon kinkat lite extra när hon legat på rygg...Men nu är det problemet löst.

Shopping

Idag åkte vi en sväng till Köpis för lite inköp och lite byte av kläder. Här intryckt i babyskyddet iklädd min gamla avlagda mussepiggsparkdräkt. Har kommit på att sparkdräkt är betydligt enklare att klä på än byxor. Bytte därför till oss en ugglesparkdräkt från Lindex. Som det ugglesamlare jag är kunde jag bara inte låta bli. P.s Idun gillade Köpis. Dit kommer vi nog att åka fler gånger.

9 dagar gammal

Iduns väg till världen

Det har varit en händelserik första vecka för oss alla. Här försöker vi summera allt som hänt. Bilder finns inlagda på PIXBOX.

31 aug tisdag
Två dagar över tiden. Ingen egentlig känning ännu. Vi åker ut till Älvkarleby på dagen.
20.00 Fångarna på fortet börjar, Stina tycker att någonting känns annorlunda.
21.00 ”Nu hände något” säger Stina och det visade sig att byxorna var alldeles blöta.
Vi ringer in till förlossningen och de ber oss komma in.
21.30 Vi kommer in till förlossningen och blir mötta av BM Susanne. Hon tar en kurva på Stina och ett urinprov. Jo då, visst var det vattnet som hade gått. Susanne undrar dock om vi kan åka hem och vänta då känningarna endast är förnimbara. Vi åker hem med lite smärtstillande tabletter.
22.30 Åter på UBT. Stina försöker fika men smärtan i ryggen tilltar.
23.30 ringer vi in till förlossningen och ber om att få komma in igen

01 sept ons
00.00 kommer in efter att ha parkerat bilen. Stina har kämpat sig upp själv till förlossningen.
Stina undersöks och hon visar sig vara 5 cm öppen. Lustgas tack.
00-03 smärtan tilltar och till lut räcker det ej med gasen. Ber om en epidural.
04 Får vänta i 45 min på narkosläkaren och sen 30 min för att han ska få in nålen. Tillslut sitter den där. Denna dryga timme var den värsta enligt Stina. De närmaste timmarna blir dock mycket bättre.
04-07 bebisens hjärtfrekvens blir något hög, under vissa perioder 180-200 slag. En läkare tittar in men han tycker att läget är lugnt. Slagen lugnar tillslut i och med lägesändring.
07 värkarna avtar något. Troligtvis var livmodern trött då Stina haft verkar konstant varannan minut sen 00. Får dropp med hormoner.
09.30 droppet hjälper och nu är det dags att börja krysta. BM Eva är på plats samt usk Lena.
10.00 hjässan syns, några vekar kvar bara.
10.06 Idun föds. Vill ej skrika till och tas snabbt in på ett annat rum. Christian får följa med. Där får Idun syrgas och fostervatten sugs ut ur halsen.
10.15 får hälsa på mamma för första gången. Hon mäts och vägs och tvättas lite. 3614 g och 52 lång.
11.30 Idun kämpar något med andningen. Läkare tillkallas och hon undersöks. Saturerar dåligt; 65-70 %. De tycker att hon skall tas upp på neonatalen för övervakning.
12.00 Christian och Idun rullar upp till 107 A. Hon undersöks vidare och en lungröntgen och ett ultraljud av hjärtat beställs.
Under tiden ligger Stina kvar på förlossningen och tar igen sig. Lena bjuder på fika och smörgåsar. Eftersom Christian är borta passar Stina på att äta upp även hans mackor och juice. Kroppen behöver tankas. Det känns skönt att det är över, det gick faktiskt riktigt bra tycker Stina. Då läkaren som gick iväg med Idun var väldigt lugnande känner Stina sig faktiskt rätt så lugn där hon ligger.
13.00 Stina kommer upp från Fö avd.
13-20 Undersökningarna visar på PAS. Vatten i lungorna. Hon får CPAP behandling och får ligga i öppen kuvös med extra värme. Under tiden checkar vi in på BB. Stina provar även amma och Idun fattar galoppen direkt.
20 CPAPen tas av. Idun stödmatas under tiden, får en sond där pappa matar.
22. Går och lägger oss på 108an

02 sept tors
08 Vi har kunnat sova ut en hel natt på bra många månader. Personalen nere på barnkliniken var fantastiskt gulliga så det kändes skönt att kunna slappna av med gott samvete. Vi går ner och hälsar på Idun och hon får amma. Ett CRP (mått av infektionsvärdet i kroppen) tas på fm som är förhöjt och på ronden tas beslut att antibiotika ska sättas in 2 ggr per dag. Odlingar tas av blod, i naveln, näsan och perineum. UL visar att dom gångar i hjärtat som ett foster har ej stängts ordentligt. Men detta är vanligt och brukar lösa sig efter ett par dagar (vilket det också gjorde, skönt).
Under dagen går vi upp och ner och matar var 3.e timmer fram till 22

03 sept fre
07 ner och amma. Ser hon lite röd ut?
Prover tas på fm, PEK samt bilirubin och nytt CRP
CRP ner och bilirubin upp. Lillan har fått gulsot. Hon läggs under lampor som behandling på kvällen.
Under natten blir hon uppskjutsad till oss en stund på hon verkat längta efter mammas värme. Det känns så mysigt när hon ligger på bröstet. Hon somnar efter ett tag och personalen skjutsar tillbaka henne för mer solning.

04 sept lör
Stina skrivs ut från BB och vi får båda bo på föräldraavdelningen. Solningen hjälper och på fm tas den bort. Idun får bada, något hon gillar. Ammningen fortsätter att gå bra men hon har sonden kvar och stödmatas. På kvällen tar vi den första promenaden utomhus i en lånad vagn.

05 sept sön
Första natten vi får ha Idun hos oss. Den blir lite småkämpig då hon före och efter varje mål måste vägas för att se hur mycket hon får i sig. Hon ska ha 40 ml totalt. Så det som inte går i med ammningen ger vi som tillskott via sonden. Detta ska vi även föra journal över.
01 rycker hon ur sonden i och med ett blöjbyte. Hostar och hulkar men det går fint. Ringer upp till barnkliniken och frågar hur vi ska göra nu. Vi matar resterande ml med hjälp av kopp.
02 Christian går upp med henne till kliniken för pencillininjektion som ska ges samma tid två ggr/dygn.
07 Vi tar nakenvikt på morgonen och hon har då ökat. Sonden behöver inte sättas tilbaka utan nu är det helammning som gäller.
Hela dagen väntar vi på ronden som pga av att det är söndag blir fördröjd. Faster Wictoria kommer på besök och bjuder på supergod lunch!
18.30 Meddelas att vi får lov att åka hem på permission. Städar snabbt ur rummet. Nu vill vi alla tre hem.
Får på kvällen snabbesök av Roger och Anna. Idun får sina första tjejkläder =) Rosa plyschklänning och vita strumpbyxor.

06 sept mån
08 Natten har gått riktigt bra. Idun sov med ca 3 timmars intervaller. Christian skjutsar Stina och Idun till sjukhuset för pencillin inj, prover. Sedan åker han vidare för att laga bilen som börjat skära ihop mitt i allt. Vikten på Idun ökar fint, det har tyvärr även billirubin gjort. Vi får med oss solariesängen Billy bed hem. Denna ska hon sova i så mycket som möjligt hela dagen och hela natten. Stina och Idun hälsar på hos gammelmoster Lenas jobb.
Solningen hemma går bra trots att glassögonen är lite knepiga att få på ordentligt.
Kl 20 Christian och Idun åker in för pencillin inj.

07 sept tis
08 och 20 Pencillin. Billirubin har nu gått ner så hon slipper sola. Besök av farmor, farfar och gammelfarfar.

08 sept ons
Pencillin på morgonen. CRP-prov. Därefter får vi åka hem. Hinner dock endast amma och har just lagt oss för att vila när barnkliniken ringer upp igen. En miss i journalföringen Idun skulle ju träffa läkare idag och bli utskriven. Vi åker tillbaka. Läkaren kollar hjärta, syn, fontanellerna, puls, höfter. Då upptäcks den luxerbara höften. Läs mer om detta i förra inlägget.

Iduns väg till världen blev lite smått omtumlande men vi har alla tagit det med gott mod och med ro. Det har varit skönt att Christian är så pass insatt som han är med alla termer och allt som varit. Personalen på barnkliniken har alla varit supergulliga. Nu känns det bra att vi alla är hemma på heltid igen. Någon riktig rutin har vi ännu inte fått in men hon är snäll och lugn och sover, äter och bajsar bra precis som små bebisar ska!

Vår lilla groda

Så är vi äntligen utskrivna hela familjen. Igår kväll fick Idun sista injektionen pencillin. Gulsoten är också på väg ner av sig själv, det behövdes bara en dag och en natts solning hemma för att hjälpa nedbrytningen på traven. Men vid sista läkarkontrollen igår dök nästa åkomma upp. Hennes vänsta höft har inte hunnit växa klart vilket innebär att höftleden är luxerbar. Den ligger på plats men hoppar ur led när den provoceras. Detta är något som oftast drabbar förstfödda flickor. Det kan finnas ärftligt i släkten eller uppkomma om barnet ligger i säte. Så efter läkarkollen igår fick vi genast remiss till ortopeden. Där fick Idun sin Von Rosen-skena, en mjukt gummerad plastskena som håller höften på plats så att höftleden ska kunna växa klart i lugn och ro. Utan skena skulle hennes lårben börja glida upp mot höftbenet med konsekvensen att hon kan bli halt för resten av livet. Men med denna skena kommer hon att bli helt återställd. Självklart kändes det tråkigt när beskedet kom, men med lite distans så känns allt mycket bättre. Hon verkar redan ha accepterat den, sov lika gott som hon brukar på nätterna. Det känns skönt att veta att detta inte är något som gör ont och att utgången kommer att bli bra. Ju tidigare en luxerad höftled upptäcks desto bättre är det. Hon kommer att ha denna skena i 6-8 veckor och därefter en mjukare variant som kan sitta utanpå kläderna i ca 6 veckor. Våra onsdagsförmiddagar en bra tid framöver är redan uppbokade. Då ska vi nämligen åka in till ortopeden och bada henne. Man får hjälp att ta henne ur skenan, läkaren kollar att att allt ser bra ut och att höften börjar bli stabilare. Sedan får man bada henne utan skena så att hon fritt kan sprattla med benen ett tag. Skenan rengörs och sätts på igen. Skenan gör att hon faktiskt är mer lätthanterlig nu, stabilare och kan inte krumma ihop sig. Eftersom dom upptäckt problemet så pass tidigt kommer det inte att innebära några förseningar i hennes utvecklingstakt. Vi kan göra precis samma saker med henne som om hon inte skulle ha haft den, amningen går till och med nästan lättare då stabiliteten skonar mina armar och min rygg. Hon kräver däremot lite större storlek i kläderna. Bodys i stl 56 funkar om de är riktigt vida i halsen, byxor också om de är rejält stretchiga men här är nog stl 62 att föredra.

Det här är inte så jättetokigt ju.

Baksidan

Påklädd i sin mumindress.

Present från Gammelfarfar och Gammelfarmor

Idag fick vi besök av Christians föräldrar och hans farfar Ingvar. Ingvar hade med sig en fin docka till Idun som hans fru Aina köpt för länge länge sedan. Aina gick tyvärr bort september 2007, riktigt tråkigt då hon var en fantastiskt genomgod människa. Så synd att hon inte fick uppleva sitt första barnbarnsbarn. Ingvar kommer inte ihåg vart eler när hon köpte dockan, men han minns att hon sa att tanken var att den av Christian eller hans syster Wictoria som först fick barn skull få dockan. Så nu äger Idun den. Det dröjer nog nåt år innan hon kan leka med den då den i nuläget är betydligt större än vad hon är. Men visst är det gulligt?

Här sitter de uppradade, fyra generationer med trettio år mellan. Ingvar 90, Bill 60, Christian 30 och Idun 0.

Amningshallucinationer

Idun behövde andningshjälp förtsa dagen, här ligger hon på en värmebädd med en cpap.

Vår lilla sötnos!

Så har hon då äntligen kommit, Idun Selma Ingvarsson. 3614 kg tung och 52 cm lång. Starten var lite skakig då hon svalt fostervatten och inte ville komma igång med andningen. Det där efterlängtade skriket som man som nybliven förälder vill höra kom inte. Men efter lite extra syre och utsugning av fostervatten var hon med, om än väldigt försiktigt. Ska berätta mer senare, detta blir bara ett kort inlägg. 6 dagar gammal är hon definitivt på bättringsvägen. Pappa Christian är iväg med henne till sjukan just nu så hon ska få sin dos pencillin. Tills på onsdag kväll ska hon få pencillin. Jag sitter just nu och håller tummarna för att hon inte ska behöva sola mer. Hela dagen igår och inatt har hon legat på solariebädden BillyBed. Inte alltid jättekul tyckte hon, men hon sov i tre timmars intervaller inatt, jätteduktig och jätteskönt tyckte vi alla.

Jag har däremot redan efter tre dagars helamnings börjat få amningshallucinationer. Inatt drömde jag två gånger att jag låg i sängen och ammade. När hon var klar skulle jag gå upp med henne till pappa som hade koll på solariet. Jag tände sänglampan och skulle precis lyfta upp lilltjejen när jag märker att hon inte alls ligger med mig i sängen. Allt hade bara varit en dröm. Men det kändes sjukt verkligt. Vart ska detta sluta... =)